Av 
Sjöövervakningsrådet, som leds av Kustbevakningen, har tagit fram en ny sjöövervakningsstrategi för civila behov 2026–2030. Syftet är att fördjupa samverkan, informationsdelning och gemensam analys till havs, mot bakgrund av ett försämrat säkerhetsläge i närområdet. Enligt Kustbevakningen ska arbetet ge en mer samlad civil maritim lägesbild och stärka totalförsvaret.
Ny strategi och tätare samverkan
Enligt Kustbevakningen har den maritima domänen blivit en konfliktyta, vilket ställer högre krav på samordning mellan civila och militära aktörer. De elva myndigheterna i Sjöövervakningsrådet har därför enats om en gemensam inriktning.
– Genom att stärka samverkan kring sjöövervakning och informationsdelning krymper vi utrymmet för dem som vill verka dolt på våra hav. Det ökar säkerheten för sjötrafiken och svenska intressen till sjöss. Den civila sjölägesbilden är ett viktigt bidrag till totalförsvaret, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
– Samverkan har aldrig varit så viktig som nu. Rådet, strategin och den allt närmare samverkan mellan myndigheterna gör att vi kan bygga en betydligt bredare och djupare kunskap om det civila sjöläget. Vi arbetar effektivare tillsammans, delar kunskap och kommer så småningom dela mer publikt, säger hon.
Planerade leveranser
Under nästa år planerar myndigheterna i rådet tre gemensamma leveranser från myndigheterna i rådet:
- Två temarapporter
- En övergripande civil maritim lägesbild
Uppdrag och arbetssätt
En effektiv och ändamålsenlig sjöövervakning är avgörande för myndigheterna i Sjöövervakningsrådets respektive uppdrag. Arbetet inriktas på att:
- samordna civila behov av sjöövervakning
- systematiskt inhämta, bearbeta och analysera sjölägesinformation
- förmedla sjöinformation
- bygga kunskap om den civila maritima domänen
Rådets samarbete ska ge mervärde genom att följa trender till sjöss, belysa händelser och skeenden samt analysera enskilda objekt. Kustbevakningen betonar att Försvarsmaktens perspektiv är en avgörande pusselbit i den civila lägesbilden.
Rådets roll och struktur
Sjöövervakningsrådet inrättades 2001 för att stärka Sveriges samlade förmåga till sjöövervakning. Rådet ska förmedla aktuella lägesbilder, trender och tendenser till relevanta mottagare nationellt och internationellt samt bidra till totalförsvaret. Arbetet bedrivs på tre nivåer – strategisk, operativ och taktisk – och ordförande är Kustbevakningens generaldirektör.
Medverkande myndigheter
- Kustbevakningen
- Försvarsmakten
- Myndigheten för civilt försvar
- Polismyndigheten
- Post- och telestyrelsen
- Sjöfartsverket
- Svenska kraftnät
- Sveriges geologiska undersökning
- SMHI
- Transportstyrelsen
- Tullverket
Sammanfattning: En ny sjöövervakningsstrategi för 2026–2030 ska ge en mer samlad civil maritim lägesbild och en fördjupad myndighetssamverkan, enligt Kustbevakningen. Nästa år planeras två temarapporter samt en övergripande civil lägesbild. Sjöövervakningsrådet, som inrättades 2001 och leds av Kustbevakningen, samordnar civila behov och kunskap i nära samarbete med Försvarsmakten och övriga berörda myndigheter.
Av 
