Av 
Havs- och vattenmyndigheten delar ut 619 miljoner kronor till landets länsstyrelser för insatser i havs- och vattenmiljön. Pengarna ska, enligt myndigheten, gå till bland annat restaurering av vattenmiljöer, kalkning mot försurning, arbete mot övergödning, skydd av värdefulla områden och hotade arter samt bekämpning av invasiva främmande arter. Åtgärderna görs både av länsstyrelserna själva och genom bidrag till lokala aktörer.
Så fördelas pengarna
Enligt Havs- och vattenmyndigheten fördelas årets anslag till länsstyrelserna inom följande områden:
- LOVA-bidrag: 245 miljoner kronor till lokala vattenvårdsprojekt, till exempel insatser mot övergödning, förlorade fiskeredskap och restaurering.
- Kalkning: 169 miljoner kronor för att motverka försurning i sjöar och vattendrag, främst som bidrag till kommuner som genomför kalkningen.
- Restaurering: 69 miljoner kronor till åtgärder i sjöar, vattendrag och kustvatten inom statens treåriga satsning på akvatisk restaurering.
- Fiskevård: 24,5 miljoner kronor till fiskevårdsprojekt, fisketillsyn och länsstyrelsernas arbete med ekosystembaserad förvaltning.
- Värdefulla havs- och vattenmiljöer: 71,5 miljoner kronor för att planera och inrätta skyddade områden, med särskilt fokus på att förbättra miljön i Östersjön.
- Hotade arter: 14,1 miljoner kronor i basfinansiering för åtgärdsprogram som ska stärka och bevara hotade arter och naturtyper.
- Invasiva främmande arter: 26 miljoner kronor till bekämpning och förebyggande arbete, inklusive informationsinsatser.
Pengarna kommer via statliga anslag och delas ut varje år. Länsstyrelserna kan använda dem i egen regi eller föra dem vidare till kommuner, organisationer och ideella föreningar.
Exempel: Kalkning i Halland
I Hallands län har kalkning mot försurning pågått sedan 1978. Länsstyrelsen samordnar arbetet och fördelar bidraget vidare till sex kommuner. Insatserna görs med helikopter över våtmarker, med båt i sjöar och via doserare i vattendrag. De senaste åren har omkring 7 500 ton kalk spridits årligen, vilket berör drygt 100 sjöar och 84 vattendragssträckor. Årets bidrag till Halland uppgår, enligt länsstyrelsen, till 13,6 miljoner kronor.
”Två tredjedelar av vildlaxen som växer upp i Halland kommer från kalkade vattendrag,” säger Kajsa Wellbro, kalksamordnare på Länsstyrelsen i Hallands län. Hon nämner också öring, flodpärlmussla och mört som arter beroende av förbättrad vattenkvalitet.
I Brotorpsån i Laholms kommun började kalkningen med doserare 1988. ”Uppströms där det inte kalkas finns ingen lax eller öring. Bestånden finns i den nedre delen som kalkas och har utvecklats positivt sedan starten,” säger Wellbro. Enligt länsstyrelsen har nedfallet av försurande ämnen minskat kraftigt sedan 1970-talet, vilket lett till viss återhämtning. Samtidigt bedöms kalkning behövas under lång tid framöver.
EU-medfinansiering
Utöver de nationella anslagen medfinansierar Havs- och vattenmyndigheten projekt inom EU:s miljöprogram LIFE. I år får länsstyrelser som deltar i pågående projekt sammanlagt 33 miljoner kronor i medfinansiering, främst för restaurering av vattenmiljöer. Myndigheten uppger också att vissa Interregprojekt medfinansieras.
Årets fördelning från Havs- och vattenmyndigheten omfattar 619 miljoner kronor till åtgärder för hav och vatten. Den största delen går till lokala vattenvårdsprojekt och kalkning mot försurning. Länsstyrelserna genomför åtgärderna både i egen regi och tillsammans med lokala aktörer. Exemplet från Halland visar hur kalkning påverkar laxfisk och andra arter, samtidigt som EU-projekt ger extra kraft åt restaureringar.
