Av 
Marina forskare har med hjälp av miljö‑DNA (metagenomik) och beräkningsmodeller kartlagt mikrolivet i bottensediment från Adventfjorden på Svalbard. De hittar hundratals tidigare okända bakterier och 888 antibiotikaresistensgener, varav flera kopplas till läkemedel av typen ”sista utvägen”. Fynden tyder enligt forskarna på påverkan från avloppsvatten – och på att Arktis, i takt med klimatförändringarna, riskerar att bli en reservoar för resistens.
Fältarbete i Adventfjorden
Sediment samlades in på nio platser i Adventfjorden och analyserades i labb för att ta reda på både vilka mikrober som finns och vilka gener de bär på. Mikrober står för mellan 75 och 95 procent av all biomassa i havet och driver stora delar av näringsomsättningen – ändå är mycket av den här världen fortfarande outforskad.
Hundratals nya bakterier
Ur proverna rekonstruerade forskarna 644 bakteriella genom. Mer än 97 procent av dem var, enligt projektledaren Marathe, tidigare okända för vetenskapen. ”Vi visste att arktiska sediment sannolikt rymmer en enorm mångfald av mikrober som aldrig beskrivits tidigare,” säger Marathe.
Motstånd mot kritiska antibiotika
I de arktiska mikrobsamhällena hittades 888 antibiotikaresistensgener som bedöms kliniskt relevanta – alltså potentiellt betydelsefulla för människors hälsa. Några av dem är kopplade till resistens mot så kallade sista utvägens antibiotika, bland annat:
- karbapenemer
- kolistin
- vankomycin
- linezolid
- tigecyklin
”Fynden är oroande,” säger Marathe. Att gener för resistens mot dessa läkemedel dyker upp i miljöprover tyder enligt honom på att bakterier av mänskligt ursprung finns i Adventfjorden: ”Detta beror sannolikt på att avloppsvatten släpps ut i fjorden.”
Arktis som möjlig reservoar
Att resistens mot medicinskt viktiga antibiotika finns i miljön kan, enligt forskarna, påverka hur effektiva dessa läkemedel är när infektioner ska behandlas. De varnar för att ett varmare hav och mer mänsklig aktivitet – utsläpp av avloppsvatten och växande turism – kan öka risken för att resistensgener förs över till sjukdomsframkallande bakterier.
”Vår studie tyder på att den arktiska mikrobiella gemenskapen kan bli en källa till framväxten av ’superbakterier’,” säger forskaren Manish Prakash Victor.
Större kunskapsbas om beta‑laktamresistens
Studien identifierade dessutom 478 tidigare okända gener för beta‑laktamresistens, fördelade på 217 nya familjer. Generna hittades i arktiska nischer som sediment, havsvatten och permafrost – något som enligt forskarna tyder på en bred spridning i miljön. ”Vi har nästan fördubblat antalet familjer i den globala databasen,” säger Victor.
Han menar att utökningen kan ge nya insikter i hur antibiotikaresistens utvecklas och på sikt hjälpa till att utforma strategier för att begränsa spridningen.
Sammanfattning
Analys av miljö‑DNA från Adventfjorden visar på stor mikrobmångfald och 888 kliniskt relevanta resistensgener, inklusive mot flera sista utvägens antibiotika. Enligt forskarna pekar fynden på påverkan från avloppsvatten och på att Arktis kan fungera som en reservoar för resistens i ett varmare klimat. Studien utökar också den globala databasen med 217 nya familjer av beta‑laktamresistensgener.
