Av 
Sjöfartsverket vill att staten tar fullt ekonomiskt ansvar för den statliga isbrytningen. Förslaget finns i myndighetens treårsplan och anslagsframställan till regeringen för 2027–2029. I dag finansieras isbrytningen via farledsavgifter från sjöfarten. Myndigheten lyfter växande kostnader, minskad fartygstrafik och behovet av att säkra året-runt-försörjning till landets hamnar.
Förslaget till regeringen
Enligt Sjöfartsverket bör isbrytning likställas med vinterväghållning på land och därför finansieras med statliga medel. ”Nio av tio varor som exporteras och importeras till Sverige har gått på sjön. Svensk basindustri är i hög grad beroende av en sjöfart som fungerar året runt, oavsett väder”, säger generaldirektören Erik Eklund i ett skriftligt uttalande.
Ekonomi och nuvarande modell
Isbrytningen finansieras i dag via farledsavgifter som tas ut av alla fartyg som anlöper eller lämnar Sverige. Ett normalår kostar verksamheten drygt 400 miljoner kronor, men under svåra vintrar kan notan bli hundratals miljoner högre, enligt Sjöfartsverket. Trots besparingar och tidsbegränsade tillskott till 2026 bedömer myndigheten att kassan kan vara tom i slutet av 2028.
Myndigheten uppger att antalet fartygsanlöp till och från Sverige har minskat med cirka två procent per år sedan 2008. Enligt Sjöfartsverket skulle statlig finansiering av isbrytningen frigöra farledsavgiftsmedel för eftersatt underhåll av farleder, förnyelse av åldrande fartyg och åtgärder för att nå klimatmål.
Samverkan och bredare nyttor
I anslagsframställan föreslås även ett ökat anslag som täcker förvaltningskostnader, bland annat för samordning med andra myndigheter. Sjöfartsverket menar att myndighetens resurser och kompetens kan användas bredare, till exempel genom sjögeografisk information, deltagande i maritima utredningar och helikopterstöd vid insatser. ”Svenska hamnar behöver vara öppna, och säkra, året om, i hela landet”, säger Erik Eklund.
Fakta: Isbrytning i Sverige
- Årets isutbredning är enligt Sjöfartsverket den största på 15 år och en av de sex mest omfattande på 40 år.
- I dag går ungefär en tredjedel av farledsavgiften till isbrytning. Samtidigt uppger myndigheten att bara cirka en procent av dem som betalar avgiften faktiskt använder tjänsten.
- Isbrytningen omfattar att bryta is till havs samt att assistera, dirigera, leda och bogsera fartyg för att hålla hamnar öppna året runt.
- Sjöfartsverket har sex isbrytare: Ale, Atle, Frej, Ymer, Oden och Idun. Flera av dem är omkring 50 år gamla.
- Arbetsfartygen Baltica och Scandica har isbrytarförmåga och används som hjälpisbrytare.
Sjöfartsverket vill att isbrytning finansieras via statsbudgeten i stället för genom farledsavgifter. Förslaget motiveras med ökade och mer varierande kostnader, minskad fartygstrafik och ett behov av att stärka underhåll och förnyelse av flottan. Myndighetens treårsplan och anslagsframställan för 2027–2029 har lämnats till regeringen för vidare beredning.
